KAPITEL 3

Del 10

Hur du skriver för att lyckas

Hur lyckas du bäst med ditt manus? Och den här gången menar jag inte vad gäller innehållet utan upplägget. Hur ska du börja, och hur ska du sluta? Hur lägger du upp det rent konkreta arbetet som manusskrivande innebär?

Nedan följer ett exempel på hur man kan arbeta från sin första idé till ett färdigt manus. Jag har här valt metoden som innebär att man planerar sitt manus väl i förväg och först därefter skriver de enskilda scenerna.

  1. Bestäm vad du vill skriva om. Vad vill du med ditt manus? Vad vill du visa med din text? Här ingår att ta fasta på sådant som du gärna skriver om, exempelvis särskilda områden som du är bra på och kan mycket om.

  1. Bestäm vilken genre du vill skriva inom. Deckare, thriller, romantik, science fiction, fantasy, historisk roman, framtidsroman, relationsdrama… Ibland kan man kombinera ett par, tre stycken för sitt manus.

  1. Bestäm vilka läsare din bok vänder sig till. Är det en ungdomsbok? Eller en roman som passar bäst för äldre? Skriver du främst för kvinnor eller män, eller passar din bok för alla?
  1. Skriv ner den grundläggande handlingen. Detta gör du helt kortfattat. Här tar du enbart fasta på de viktigaste händelserna och de viktigaste personerna. Det här ska vara en summarisk beskrivning, ingen detaljerad redogörelse.
  1. Bestäm vilken sorts plats och i vilken miljö berättelsen ska utspelas på.
  1. Bestäm när det utspelas och under hur lång tid.
  1. Skapa karaktärer. Tänk ut vilka karaktärer du behöver för handlingen. Skriv ner en lista på deras respektive egenskaper, både hur de ser ut och hur de är till sättet.
  1. Skriv ner vad dina karaktärer vill.
  1. Skriv kortfattat ner olika händelser som du vill ska ingå i storyn. Här kan du ta med allt möjligt. Spåna alltså helt fritt och låt fantasin flöda.
  1. Arrangera de olika händelserna i den ordning du tycker de ska komma.
  1. Fyll på med händelser så att det blir en sammanhållen helhet. Bygg ut händelserna till scener och se än en gång över så att de kommer i den ordning du vill ha.
  1. Nu är det dags för själva skrivandet. Klä varje enskild scen i ord. Fyll på med detaljer, måla upp miljöer och låt dina karaktärer komma till tals i dialoger och kanske även monologer. Skriv ner tankar som karaktärerna tänker och gör dem levande och trovärdiga.
  1. Ta dig lite extra tid på att tänka igenom inledningsmeningen och första stycket. Det är viktigt att detta är bra.
  1. Slutligen läser du igenom och kollar så att alla scener håller ihop bra och övergår i varandra på ett effektfullt sätt. Nu är det också dags att redigera alla ”felaktigheter” som du hittar. Ändra och skriv om tills du känner dig nöjd. Detta kan du behöva göra både två och tre gånger. Och kanske ännu fler än så. Det viktiga är inte hur många gånger du måste läsa igenom utan att slutresultatet blir bra.

“Du kan inte vänta på inspiration. Du måste jaga den”

– Jack London

Del 11

Skrivövningar

  1. Skriv om din soffa (eller någon annan möbel du har hemma) som att du verkligen älskade den.

Skriv sedan om soffan (eller den möbel du valt) som att du istället avskydde den.

  1. Beskriv en ögonblicksbild, förslagsvis där du just nu befinner dig. Beskriv det utifrån:

  • syn
  • hörsel
  • lukt
  • känsel
  • smak

Exempel: Jag sitter på ett trångt café med gammaldags möbler. Runt omkring mig hörs prat och klirr av porslin. Det luktar kaffe men också något bränt som verkar komma från köket. Soffan där jag sitter har ett lite strävt tyg. Kaffet är en aning beskt men smörgåsen smakar ljuvligt av mild brieost.

  1. Skriv om din första skoldag och beskriv den utifrån din lärares synvinkel.

Alternativt: skriv om första dagen på ditt nuvarande jobb och beskriv den utifrån din närmaste kollegas synvinkel.

  1. Skriv en ca 300 ord lång dialog mellan:

  • en irriterad försäljare och en arg kund som kommer och klagar på en vara
  • en osäker lärare och en odräglig elev
  • två grannar som pratar över en häck (den ena har en pedantiskt skött trädgård, den andras trädgård är inte skött alls)
  • en banktjänsteman och en slarvig klädd kund som vill låna pengar
  • ett barn och en pensionär
  • en sömnig kontorsanställd och kaffekoppen som han dricker kaffe ur
  • en ensam man och en hund
  • en butikschef och en anställd som just sagt upp sig
  1. Besvara fyra frågor:
  1. Vem är Cecilia?
  2. Varför gråter hon?
  3. Hur länge kommer hon gråta?
  4. Vad får henne att sluta gråta?
  1. Vem är Robert?
  2. Varför springer han?
  3. Varför har han ingen jacka på sig fast det är mitt i vintern?
  4. Vad tappade han just innan han rundade hörnet?
  1. Varför står någon och tittar in genom fönstret?
  2. Vem är det?
  3. Vad finns det innanför fönstret?
  4. Vad är det för lukt som känns i luften?
  1. Varför ser kvinnan så arg ut när hon skär ner buskarna i trädgården?
  2. Varför har hon en balklänning på sig?
  3. Varför gör hon det mitt i natten?
  4. Vem bor i huset som trädgården tillhör?
  1. Hitta nu på liknande frågor själv och besvara dem!
  1. Tänk på något du är bra på. Beskriv i detalj hur man gör detta. Föreställ dig att du vänder dig till någon som inte kan någonting alls om det. Det kan vara allt från enkla saker som hur man diskar till sådant som hur man monterar ihop en bilmotor.
  1. Skriv en sida och beskriv detaljerat hur det ser ut
  • där du just nu befinner dig
  • utanför fönstret
  • på diskbänken
  • på ditt skrivbord (eller där du sitter och skriver)
  • utanför dörren där du bor
  • precis innanför din ytterdörr
  • på vägen till ditt jobb eller din skola
  • i ditt kylskåp
  1. Beskriv dig själv som du tror att din närmaste granne uppfattar dig.
  1. Skriv fortsättningen på följande stycke:

”Jag kom precis ut från affären när jag kände en hand på min axel. Det var en hastig beröring och jag visste först inte om jag verkligen känt den på riktigt. Jag vände mig om, och döm av min förvåning när jag såg vem som stod där. Helst hade jag velat sjunka direkt ner i jorden! Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat ana att…”

“Du får alltid mer respekt när du inte har ett lyckligt slut”

– Julia Quinn

Del 12

Hur du får mer tid för att skriva

Alla vill vi ha mer tid till att göra det vi älskar mest. Oavsett om det gäller att skriva, läsa eller något helt annat. Det finns metoder att ta till för att få mer tid, men hur effektiva är de? Det är enkelt att prata om att plocka bort sysslor från schemat för att skapa mer ledig tid, men det verkar aldrig fungera på riktigt. Visst kan du spendera mindre tid framför mobilen och teven, men allt det där vet du säkert redan. Det är sådant man hör hela tiden.

Vi kan alla få mer tid över. Även om det bara handlar om några enstaka timmar här och där. Vad som är viktigt att komma ihåg är att det inte måste gå snabbt att skriva en bok. Tvärtom är det bättre om det tar sin tid. Manuset blir mer genomarbetat om du ger det längre tid. Och du har möjlighet låta det vila så du får distans till det och ser vad som behöver rättas till. Därmed inte sagt att du inte kan ha en deadline för när du ska vara klar, det viktigaste är att du inte stressar igenom ditt manus när du skriver det.

Det finns tre grundläggande sätt att få mer tid över till det vi vill. De två första är de man vanligen hör.

  1. Du slutar med dåliga vanor. Sluta t ex att spendera många timmar varje vecka med att titta på TV-program du egentligen inte bryr dig om. Spendera mindre tid på sociala medier. Osv.
  1. Du blir mer effektiv. Du ser till att göra tråkiga saker snabbare, så du får mer tid till det tycker är kul.
  1. Du värderar om vad du lägger tid på. Det här är en variant av tips nummer ett. Och det är just detta vi ska titta närmare på.

Eftersom det här är en skrivarkurs sätter vi fokus på hur du får mer tid till att skriva, men givetvis fungerar det för vad som helst.

Det hela går ut på att försöka komma på vad som är viktigast för dig.

Steg 1. Det första du behöver göra är att ställa dig frågan: “Varför vill jag skriva?”. Anledningen till varför man skriver är unik för var och en. Det viktiga här är att ta reda på just din anledning. Det kan vara för att du mår bra av det, att det hjälper dig psykiskt, att du vill bli rik och känd eller helt enkelt bara för att det är så roligt.

Ta dig tid att fundera på varför du skriver. Det kan självklart finnas mer än en anledning till att du skriver, men välj den du känner starkast.

Steg 2. Ta en kalender, antingen i pappersformat eller i datorn eller telefonen. Skriv ner hur en vanlig vecka ser ut. Lägg ut vad du brukar göra varje dag och helst varje timme. Vill du verkligen vara noggrann kan du ta en vecka där du skriver ner för varje timme vad du gjort. Ju mer noga du är när du listar ditt schema, desto lättare kommer du kunna använda dig av det i nästa steg.

Steg 3. När du har en veckas kalender klar kan du börja dela in de olika sakerna du gjort i tre olika kategorier.

1 – Saker du måste göra.

2 – Saker som du vill göra.

3 – Saker som nu i efterhand känns onödiga.

Sådant du måste göra kan t ex vara att jobba eller laga mat. Saker du vill göra kan vara att träna, läsa eller skriva. De onödiga sakerna är kanske sådant som att slötitta på tv eller surfa på mobilen.

Först när vi har kategoriserat de saker vi gör, kan vi börja titta på hur vi får ut mer tid.

De sysslor man känner var onödiga kan man stryka direkt. Givetvis sitter vi alla emellanåt och slötittar på tv, men om man märker att det är så pass ofta att det blivit en dålig vana så finns det ingen anledning att ha kvar den i kalendern. För alla timmar (eller minuter) du får lediga väljer du att fylla i sådant som är viktigt för dig. Försök sedan (så gott det går) att leva efter den kalendern. Står det att du ska skriva, försök att skriva. Känns det inte rätt att skriva, gör något annat du tycker är viktigt istället för det där onödiga som förut stod på schemat. Kom dock ihåg, pressa dig inte alltför hårt, det är viktigt att då och då ge sig tillåtelse att vara lat!  Man ska bara inte vara lat alltför ofta.

Steg 4. Efter att du strukit de sysslor du tycker känns onödiga har du säkert redan fått en hel del tid över varje vecka. Men nu ska vi gå ett steg längre och se hur du kan få massor med mer tid.

Vi kan alltid hitta mer tid, frågan är vad är vi villiga att offra för att få den.

Det här är anledningen till att vi först ställde frågan: ”varför vill du skriva?”. Du behöver ta reda på hur viktigt skrivandet är för dig. I det här steget måste du även blicka framåt i tiden, inte bara tänka på hur viktigt det är för dig just nu. Vad vill du få ut av ditt skrivande? Har du något mål med det? Om svaret är att du vill publicera något, ställ dig då frågan vad du är villig att offra för att komma dit.

För att förklara enklare och mer konkret kan jag ta ett eget exempel. Jag har alltid gillat att spendera tid i trädgården och odla grönsaker och driva upp blommor. Jag har haft fönsterkarmarna fulla med små krukor där jag sått frön till alla möjliga och omöjliga blommor och det har varit vansinnigt roligt att se dem växa. Men tyvärr har ju dygnet sina begränsade timmar, allt det där jag vill göra får helt enkelt inte plats, hur tråkigt det än känns. Och då måste jag fråga mig: Är det roligare att hålla på i trädgården än att skriva? Och vad är viktigast för mig: att ha en fin trädgård för stunden eller att skriva något som kan ge mig något på sikt?

Nu kanske någon invänder att man väl kan göra båda. Och det kan man, men inte båda två till hundra procent. Om jag menar allvar med det jag gör, och verkligen vill komma någonstans med det, måste jag ägna just den sysslan mesta delen av både min tid och min uppmärksamhet. Att både fördjupa mig i upplägget av en roman och samtidigt studera böcker om vilka rosor som trivs bäst i vilken jord – det fungerar inte, i alla fall inte för mig. Och så tror jag att det är för de flesta av oss. Vi måste helt enkelt välja vad vi vill lägga vår tid och kraft på.

Det finns inte några rätta eller felaktiga svar på de frågor vi ställt här. Kanske inser du att det finns saker du tycker är roligare än att skriva och läsa och då ska du självklart ägna dig åt dem istället. Oavsett vad du kommer fram till, kan vi dock garantera att du kommer få mer tid över till det du vill göra, om du följer de tips vi gett.

Allt hänger på hur mycket man vill något, och vad man kan tänka sig ge upp för att få det. I en perfekt värld hade vi hunnit med allt vi ville. Men eftersom det är som det är, får vi istället göra det bästa av situationen, och se till att lägga så mycket tid vi kan på det som vi verkligen vill!

Och slutligen, kom ihåg: Vill man bara något tillräckligt mycket, kommer man hitta tid för det!